Och vinnaren är....

JAG! Jävlar vad jag vann igår, tror jag i alla fall.
Historien börjar egentligen med att jag har somnat i Snusket runt halv tre, tror jag. Mitt i min skönhetssömn kommer Viktor in och väcker mig och vill dra med mig hem till honom för att våldta mig eller nåt. Av ren försvarsmekanism tackar jag nej och springer ut på betonggården för att fortsätta min skönhetssömn.

Efter "tuppluren" så frågar Viktor om han inte kan få följa mig till bussen i alla fall. Jag tänker nog då att Viktor också måste kunna få lite tillfredsställelse ibland så jag godkänner hans förslag. Till min rädlsa ser jag att det är 20 minuter kvar tills 16-bussen kommer, därför hoppar jag på 10:an till brunnsparken. Viktors sorgsna ögon är obeskrivliga vid avskedet då han insett att han inte kommer få något napp idag.

Jag väntar in 16-bussen vilken jag senare fortsätter min skönhetssömn på. Hållplatsen innan Lindhoilmen får jag panik på och hoppar av, då jag tror jag är hemma. När jag klivit inser jag att jag inte alls är hemma och har ingen aning om vart jag är. Värt att nämna är att hålplatsen innan ligger på samma raka som min egen hållplats och man kan se min lägenhet därifrån. Trots detta är jag helt vilse och börjar gå åt fel håll i ett tiotal sekunder. Efte att ha sprungit runt lite ser jag till slut min lägenhet och springer hem. Jag vaknar numera traditionsenligt med olåst dörr. Kläderna, skorna och jackan ligger i en hög jämte sängen. Av någon anledning håller jag fortfarande i nycklarna när jag vaknar. Något mer som är värt att nämna är att jag någon gång under kvällen stukat foten som jag har sjukt ont i idag.. :s